Jason tar av sig sin mask
På bordet har han lagt en blodig kniv
Alla vackra minnen som han haft
Ligger där på golvet som lämningar av strid
Ingenting blev som han tänkt
Han gjorde det av kärlek, av åtrå och lust
Men allting i hans inre blev förvrängt
Och alla som han älskat blev offer för hans törst
Det är slut på teater
Allting är ridå
Publikplatserna tomma
Jason tittar på
Med blick som av glas
Och kyla i sitt bröst
Finns ingen som ser
Att allt han vill ha är tröst
Jason släcker och går
Han lägger sig att sova det är slut på hans dag
I sängen samma visa som igår
Sömnlösheten sliter hans sargade jag
Samvetet äter hans själ
Natten bygger tankar av oro och död
Han sätter sig på kanten och går upp
Skriver ner det här och han känner nån slags glöd
Det är slut på teater
Allting är ridå
Publikplatserna tomma
Jason tittar på
Med blick som av glas
Och kyla i sitt bröst
Finns ingen som ser
Att allt han vill ha är tröst
Det är slut på teater
Allting är ridå
Publikplatserna tomma
Jason tittar på
Med blick som av glas
Och kyla i sitt bröst
Finns ingen som ser
Att allt han vill ha är tröst