Du spelar live och jag står längst fram
Skulle aldrig skämmas
Julinatten får mig svettas
Jag är mitt ibland folk fast jag känner mig så ensam
Och jag slits mellan känslan
Att gå hem eller stanna kvar i hettan
Ångesten frestar
Om jag låter bli kan det bli bra
Jag står kvar tills du kliver av
Fast jag hämmas av inre krav
När dem ringer på ger jag inget svar
Och jag krigar mig igenom
Vi går ut när du spelat klart
När jag dansar släpper jag mitt ego
Känner mig lite mindre svag
Känner mig lite mindre svag
Känner mig lite mindre svag
Känner mig lite mindre svag
Känner mig
Bryter mig ur mina gamla mönster
Tänker inte ge upp förrän det känns bra
Kastar bort sorg genom öppna fönster
En till drink kanske får samvetskval
Och jag pendlar fram och tillbaka
Mellan kämparglöd och frustration
Låter orden väl smaka
Låter smärtan göra ont
Klockan är typ två nu
Ganska full och jag vill gå nu
Vinkar hej och tar mitt shit
På med lurar sen jag går ut
Tar min cykel bort från Möllan
Bort från vimlet av de trötta
Från alla druckna och de ledsna
De som dränker sorg i vätska
Så mycket väsen utan substans
Jag vill fly till ingenstans
Utan tystnad ingen balans
Utan ren luft finns ingen chans
För jag dealar inte med skit så
Jag har lärt mig sår blir djupa så
Och jag känner mig lite mindre svag
Känner mig lite mindre
Känner mig lite
Lite mindre svag
Känner mig
Känner mig lite mindre svag
Känner mig lite mindre svag
Känner mig lite mindre svag
Känner mig lite mindre svag
Känner mig lite mindre svag
Känner mig lite mindre svag
Känner mig lite mindre svag
Känner mig lite mindre svag
Känner mig lite mindre