Jag sitter i en teaterbar och ritar av ett par
Sätt dig ner en evig stund och smaka på min mun
Jag kan ha kallat dig labil men du är sublim i mitt liv
Välj sida av min säng och kyss mig i ditt regn
Mina drömmars huvudstad blir mindre dag för dag
Jag är Cobain i futurum och tystnaden i tysta rum
Utanför med magen bar
Tar marken emot snö av karlarnas karl
Hon som skrivit pjäsen här
Går runt och kallar sig Pierre
Se dig om, det är mig du drömmer om
Du är gömd i din barndoms kö där du stångats med en man som velat dö
Från ditt sovrumsfönster ser du världens städer
Och du tror att det är det som bär dig
Men när barpianistens Uffesång träffar den ton som du var
Då är du ensam igen trots din ständiga vän
Du är som vackrast i ditt svarta hem
Min mormor dog idag, hon sa: "jag dör där jag föds"
När kylan drog mig ner gjorde hon rätt av mina fel
Jag kommer lifta till hennes grav
Med dekadensens lilla barn
Och se botten av gravölsglas
Med den vackraste jag har
Se dig om, det är mig du drömmer om
Du är gömd i din barndoms kö där du stångats med en man som velat dö
Från ditt sovrumsfönster ser du världens städer
Och du tror att det är det som bär dig
Men när barpianistens Uffesång träffar den ton som du var
Då är du ensam igen trots din ständiga vän
Du är som vackrast i ditt svarta hem
Du är gömd i din barndoms kö där du stångats med en man som velat dö
Från ditt sovrumsfönster ser du världens städer
Och du tror att det är det som bär dig
Men när barpianistens Uffesång träffar den ton som du var
Då är du ensam igen trots din ständiga vän
Du är som vackrast i ditt svarta hem