Slumra sött min timliga, ofria.
Vandrar numer vidare allena.
Erfar våra främsta minnen om & om igen.
Fasar för vår sista vandring ideligen
Då du vilar min vän.
Jag förundras dig, du blåögda.
Ängden miste tron på oss
Dolda vårdar;
Vi som höll kursen över dunkla vatten.
Jag saknar dig du blåögda.
Du älskade mig
Du blåögda