Slumra sött min timliga, ofria. Vandrar numer vidare allena. Erfar våra främsta minnen om & om igen. Fasar för vår sista vandring ideligen Då du vilar min vän. Jag förundras dig, du blåögda. Ängden miste tron på oss Dolda vårdar; Vi som höll kursen över dunkla vatten. Jag saknar dig du blåögda. Du älskade mig Du blåögda