Hör nu på, govänner, så ska jag för er berätta Vad en gosse gjorde, det är nu längesen Men nog lever minnet kvar i Smålands sköna dalar Katthult Lönneberga, det var den gossens hem Hujedamej, sånt barn han var Ej värre tänkas kan Och Emil var det namn han bar Ja, Emil hette han Sing-dudel-dej sing-dudel-dej Sing-dudel-dudel-dej Sing-dudel-dej sing-dudel-dej Hu-jeda-jeda-mej Hör nu på, govänner, så ska jag för er berätta Vad vår Emil gjorde en dag i sköna maj Upp i Katthults flaggstång hissa' han sin lilla syster Stod sen lugnt och såg henne hänga där på svaj Hujedamej, sånt barn han var Fast Ida var rätt nöjd Ty ingen annan svävat har På denna höga höjd Nu ska ni få höra huru han i grönsakssoppan Dök på huvet ner och sen satt där stenhårt fast Uti mor sins soppskål, ty hans öron var för stora Så det blev att fara till doktorn det med hast Hujedamej, sånt barn han var Tror inte också ni Att den som blott en soppskål har Vill ej ha gossar i? Hör nu på, govänner, inte kan jag ju berätta Alla hemska hyss som vår Emil tog sej för Men i snickarboden fick han sitta alla dagar Tänk på det, små barn, om ni denna visa hör Hujedamej, sånt barn han var I hela Småland fanns Ej nån så vild som Emil var Och ingen annan stans Sing-dudel-dej sing-dudel-dej Sing-dudel-dudel-dej Sing-dudel-dej sing-dudel-dej Hu-jeda-jeda-mej Sing-dudel-dej sing-dudel-dej Sing-dudel-dudel-dej Sing-dudel-dej sing-dudel-dej Hu-jeda-jeda-mej