Hör nu på, govänner, så ska jag för er berätta
Vad en gosse gjorde, det är nu längesen
Men nog lever minnet kvar i Smålands sköna dalar
Katthult Lönneberga, det var den gossens hem
Hujedamej, sånt barn han var
Ej värre tänkas kan
Och Emil var det namn han bar
Ja, Emil hette han
Sing-dudel-dej sing-dudel-dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej
Hör nu på, govänner, så ska jag för er berätta
Vad vår Emil gjorde en dag i sköna maj
Upp i Katthults flaggstång hissa' han sin lilla syster
Stod sen lugnt och såg henne hänga där på svaj
Hujedamej, sånt barn han var
Fast Ida var rätt nöjd
Ty ingen annan svävat har
På denna höga höjd
Nu ska ni få höra huru han i grönsakssoppan
Dök på huvet ner och sen satt där stenhårt fast
Uti mor sins soppskål, ty hans öron var för stora
Så det blev att fara till doktorn det med hast
Hujedamej, sånt barn han var
Tror inte också ni
Att den som blott en soppskål har
Vill ej ha gossar i?
Hör nu på, govänner, inte kan jag ju berätta
Alla hemska hyss som vår Emil tog sej för
Men i snickarboden fick han sitta alla dagar
Tänk på det, små barn, om ni denna visa hör
Hujedamej, sånt barn han var
I hela Småland fanns
Ej nån så vild som Emil var
Och ingen annan stans
Sing-dudel-dej sing-dudel-dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej
Sing-dudel-dej sing-dudel-dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej