Solen går ner över dunbolsteräng
Natthimlens stjärnor är svarta
Orden jag tänker mot en osynlig vägg
Faller som snöflingor kalla
Vi säger ingenting
Vi visar ingenting
I hjärtat är det kaos
I rummet millimeter ordning
Ett mantra varje dag
Vi har det nog rätt bra
Men drömmarna vi hade bleknar
Vi bleknar du och jag
Rummet är kvavt av tunga andetag
Nyss var de rosiga lätta
Så vald att förlora det ingen av oss gav
Kärlekens väsen mitt innersta