Den har rest i mången landskap och sänt folket här till ro Hört när klockorna har klämtat för varje människas tro Men sökes ej till sorger under skuggornas fasad Då den bittra fasan färdas genom land och stad Hör folkets tysta klagosång de sörjer utan tröst Se dödens dimma lätta nu vindarna från öst Där vindar sveper framåt blottas kroppar kall och stel De stupade har nu börjat sin sista färd till riket Hel Vildsint och från annan värld skördas offer som på rad Ej skonar eller bryr sig om de svaga som där bad Med kylig bris som rensar land från värmen i våra hem Den kommer under fattig tid då hungern plågar lem