Mor brukade lämna fader min För att springa över ängen Men far visste hur det låg till Hon ämnade möta granndrängen En vinterdat vid skymningstid Bland fänas väsen jag hör Fader bryter middagsfrid; "Timmen har kommit då du dör" Och när jag ser hur yxan träffar Och moder färgar marken röd Till skogs jag rämmer så kvickt jag kan För att möta kylans välkomna död Men Fader Frost är mig nådig Som offer han ger mig ett självdött djur Och när jag äter av ulven; Vinter blir sommar, snö blur skur Nu har jag blivit en varelse Som naturen gjort til sin Av flinta har jag en kniv skapat Som ska skära han som dräpte moder min En vinterdag vid skymningstid Bland fänas väsen jag hör Hur min röst bryter middagsfrid: "Timmen har kommid då du dör"