Som bilder som bleknar, röster som tystnar
Människor som kommer och går
Som orden vi glömde, dansen som stanna
Marken så skör där vi står
Du var aldrig något annat, aldrig någon annan
En tillvaro bara, vi två
Det fanns aldrig något annat, aldrig någon annan
Ingen anledning att gå
När marken smulas sönder, avgrunderna öppnas
Faller från varandra vi två
Verkligheten ändras, minnena tar över
Så nära, kan inte förstå
Vi brinner tills syret tar slut, min vän
Vi pratar tills natten dör ut, du och jag
Vi springer tills vägen tar slut, för oss
Situationer utan beslut, utan beslut
Den framtid som vi såg
En framtid som aldrig kom
Den framtid som var vår
En framtid som aldrig kom
Syret tog slut
För dig
Natten dog ut
Ingen gryning
Vägen tog slut
För dig
Sanden rann ut
För oss
Tack för att du älska mig
Vi behövde varandra
Tack för att jag fick älska dig
Vi behövde varandra
Tack för allt du gav till mig
Alla samtal, all glädje
Tack för den du gjorde mig
Fick mig växa, fick mig tänka
Tack för allt du lärde mig
Fick mig lyssna, fick mig känna
Tack för det du lämna mig
Gav mig kärlek, gav mig hjärta min vän