Det här pappret stirrar blankt Ibland känner jag mig som en spegel av världen Sonen som aldrig nådde nånstans Jag balanserar på välfärden Vad har det här livet att ge? Vad har det här livet att ge? Jag är ett bakrus, en gammal föreställning Som kantats med tiden, inte mycket att ha Jag är ett problem Just du, just du Hör bara av dig om nåt du vill ha Om det är nåt du vill ha Om nåt du vill ha Jag är från där fabrikerna lades ner När arbete blev en lyxvara Ingen av oss lärde sig att hugga sten Vi lärde oss stå ut i att bara vara Vad har vi att ge? Vad har vi någonsin haft att ge Jag är ansiktet på ditt dåliga samvete Jag är summan av sakerna du aldrig gav Jag är ett problem Just du, just du Hör bara av dig om nåt du vill ha Om det är nåt du vill ha Om nåt du vill ha Jag har fattat att ni inte tycker att jag är nå bra Jag har fått berättat för mig att jag bara är jobbig att ha Jag har fattat att ni inte tycker jag är bra Jag har fått berättat för mig att jag bara är jobbig att ha För det finns en gräns för hur mycket ni kan ge Ja, det finns en tydlig gräns för hur mycket ni kan ta Och jag är anledningen till ert dåliga mående Precis allt som ni inte vill va Jag är ett problem Just du, just du Hör bara av dig om nåt du vill ha Om det är nåt du vill ha Om nåt du vill ha Om ni tror att det inte tar Om ni tror att jag bara stänger av Om ni tror att jag bara slutar älska nån Som jag älskat sen jag var barn För det är faktiskt min värld Ja, det skär sig i mig, ja det liksom drar Fan vad det skär och drar Och jag fattar faktiskt inte vad jag gjort för fel Jag fattar faktiskt inte vad jag nånsin gjort mot er Jag minns bibelord som hängde på sned Och jag kan höra hennes röst, där på Edeforsgatan 3 Jag kan känna lukten där på Edefors 3 Jag har massa minnen men knappt nån att dela dem med