Vi känner oss trygga i en kinesisk bil
Som har varit svensk, så vi reser kilometer och mil
Trygga som det bara fanns våran egen fil
Men vilken bil har nånsin gett någon evigt liv?
Med teknologi så kör vi rakt och rätt
Men hjärtat vi bär på skakar lätt
Det kan vara det senaste Nasa släppt
Men mot evigheten är det bara ett Vasa-skepp
Det kan se bra ut, ha alla tecken på att det ska hålla länge
Men när det drar ut räcker det med en shå! och det kränger
Ingen förkortning skyddar mot det vi springer från
Ingen krockkudde skyddar mot hugget inifrån
Ingen försäkring eller trygghetsregel
Är mycket mer än ett snyggt namn på ett myggmedel
När smärtan snärtar till som en bambusvans
Vi åker resten av vägen inne i en
Asfalt! Asfalt! Allt är tryggt!
Men vi glömmer bort att allt är byggt!
Och om det är byggt så har det sprickor
Behöver vi bygga vår trygghet med bättre brickor?
Asfalt! Asfalt! Allt är tryggt!
Men vi glömmer bort att allt är byggt!
Och om det är byggt så har det sprickor
Behöver vi bygga vår trygghet med bättre brickor?
Vi känner oss trygga på ett äppelskal
Som är välvt runt ett jättehav av svavel och eld
Vi är lite kött runt ett vitt skelett
Som verkar stå stadigt men slinter lätt
Det räcker med en vinterfläck
Så ligger vi med ben som ser ut som de inte är släkt
Avståndet mellan en familjefar
Och en uteliggare är ett fem minuters samtal
En kris och livet går sönder
Sen söker vi rötterna på gatan som efter franska bönder
Ett ord och familjefotot rivs i bitar
Och vi drivs ut på ett ishav utan slut
Varken kort på familjen eller kort på banken
Ger oss någon immunitet mot portgångsstanken
Satsa stort på tanken att du har ditt på ditt torra?
Hmmm... fråga bilarna i Norrland
Asfalt! Asfalt! Allt är tryggt!
Men vi glömmer ju bort att allt är byggt!
Och om det är byggt så har det sprickor
Behöver vi bygga vår trygghet med bättre brickor?
Välfärd! Asfalt! Allt är tryggt här!
Men vi glömmer ju bort att allting är byggt här!
Och om det är byggt så har det sprickor
Behöver vi bygga vår trygghet med bättre brickor?