Jag var ett barn i ett brinnande
Land, en by full av hunger och av sand
Jag trivdes ju då min mor var av guld,
Min var var i tjänst för att ej stå i skuld
Så kom den dagen då allt gick i kras, j
Ag var så rädd, försökte att ej bli sedd
Jag ropade på mor vi kom ifrån varann, m
En inget svar fick jag då hon försvann
Utan mat och vatten tog jag mig
Fram, med glittrande hy och gråten i hals
Jag kom som ett barn till ett gulblått
Land, för kriget kom och det slet mina band
En helt ny värld och en främmande stad och jag såg ingen militärparad
Minnet av mor var ett krig i mig, men jag kvävde min gråt för ett hej
Det var en kvinna i rött hon sa det är
Okej, var inte rädd du kan lita på mig
Jag blev tryggare då jag fick höra mitt
Språk, vart är jag nu och hur långt har jag åkt?
Hon sa jag ska lära dig att bli en av dom, annars måste du nog resa om
Idag kan jag tala de gulblåas språk, j
Ag har ett hem, ett jobb och en familj
Det enda som inte anses vara svenskt
Det är mitt namn, min brytning och min hud
Jag önskar jag slapp den oro jag har över att ej få stanna kvar
Att slitas igen från min familj och mitt
Hem, ja de är mer än vad jag skulle klara av
Jag tänker ännu på min mor och min far
Och jag hoppas att dom än idag finns kvar