Nå skruva fiolen, sjung dina sånger,
Som klingat på gator och i fina salonger.
Vi kommer ihåg Movitz, vi minns också Fredman.
Ibland var det roligt, emellanåt led man.
Visst var ditt liv en dans på rosor och tistlar!
Vi hojtar och visslar dina fina e
Käraste bröder, systrar och vänner!
Se Fader Berg han skruvar och spänner!
Du skrev om ditt Stockholm, beskrev dina vänner.
Gjorde det så levande att vi ock dem känner.
Du prisade båd' Bacchus och en glimmande nymf.
Det här är en hyllning, ej en rimmande skymf.
Visst var ditt liv en dans på rosor och tistlar!
Vi hojtar och visslar dina fina e
Ögat är borta, näsan är kluven!
Se hur han står och spottar på skruven!
Ulla, min Ulla!
Se storm och böljor tystnat ren!
Aaah, märk hur vår skugga!
Movitz, fram med paffiolen!
Så lunka vi så småningom med vinglas-Ulla,
Tillbaka till färjan, vi har inget att förtulla.
Ni blev där i stolta staden
Vi minns er var kväll man sitter och sjunger
Sånger av Bellman.
Visst var ditt liv en dans på rosor och tistlar!
Vi hojtar och visslar dina fina e
Käraste bröder, systrar och vänner!
Se Fader Berg han skruvar och spänner!
Ögat är borta, näsan är kluven!
Se hur han står och spottar på skruven!