För tiotusen år sen' då istiden smalt ned Kom folkslag vandrande från syd och ost och blev allt fler Människorna levde då på fiske och på jakt Byggde hus och byar sen i någon lämplig trakt Längs åar, älvar, sjöar rodde man från gården sin Träffa' andra människor sålde tjära, virke, skinn Ekorrskinn va' pengar för dem köpte man sig salt Man klädde sig i hudar och i skinn när det var kallt Väinämöinen spelade på kantele och sjöng Berättelserna ekade till andra sidan sjön Lönnroth råka' höra dem skrev ner dem i en bok Kalevala heter den, läs den och bli klok Ryssland är vår östra granne, Sverige finns i väst Vi har hört till båda men självständighet är bäst Döbel stod vid Jutas enligt sägn av Fänrik Ståhl Sven Dufva jaga' fienden tillbaka över ån (Bravo Sven) Ryssar är vi inte, Svenskar vill vi inte var "Låt oss vara Finnar!" Var det nån som plötsligt sa Finland tog självständighet år 1917 jämt Sen dess har andra länder märkt att det är inget skämt Den finska sisun för oss genom gråsten och granit Vårt land som våra fäder byggt med arbete och flit Sibelius skrev fin musik och Runeberg vår land Paavo Nurmi gjorde Finland känt från strand till strand (Vem va Paavo Nurmi?) (Nå han var en sån där löpare) Nu styr stegen in mot Bryssels fina guldkvarter EU standardhus och bil är drömmen som vi ser Med låg profil man vallar denna finska fårahjord Vårt land, vårt land, vårt fosterland Ljud högt och dyra ord