Gamla Nordsjön som svallar och brusar
Under vindarnas växlande gång
Sedan urminnes tider oss tjusar
Din betagande rytmiska sång
Och jag känner hur skeppsdäcket svajar
Vid din böljas förtrollande smek
Medans stimmet av tumlare ilar fram
Med vårt fartyg i glittrande lek
Och det blånande fält vill jag dröja
Ty du är mig kär, vart det bär
Alla världens nationer dig plöja
Följande din led mellan fjärran och när
Ur ditt djup hämtar fiskarn sin äring
Du välvande, nyckfulla hav
Lika väl du ger sjöfolk dess näring
Så kan du bädda bland tången dess grav
Men det är skönt när man får lätta ankar
Och sticka ut på böljorna, de blå
När vi passerar Doggers bankar
Från fiskeflottan en hälsning vi få
Varhelst en svensk sjöman på jorden vankar
Har han Nordsjön i blodet ändå
Därför hälsar han glatt med ett kraftigt "Hurra"
Den gungande Nordsjön blå
Men det är skönt när man får lätta ankar
Och sticka ut på böljorna de blå
När vi passerar Doggers bankar
Från fiskeflottan en hälsning vi få
Varhelst en svensk sjöman på jorden vankar
Har han Nordsjön i blodet ändå
Därför hälsar han glatt med ett kraftigt "Hurra"
Den gungande Nordsjön blå