I mörker tyst och dunkelt stilla Väntar de som ej fått ro Under pigsols vita öga Vakar de på ödslig mo I aftersundens timma sittandes invid Sovrumshärdens gyllne eld En saga ond och mörk förtäljs Om de som uti myren bo När nattens mantel svart sig sänker Över granbergskogens sus Vaknar de i torvrik mark Och tänder sina bleka ljus För vedergällnings skull de söka Efter banemannens själ Ett grönt och spöklikt skimmer speglas Trolskt i myrmarksforens brus De mystika ljus över kärrvatten skina Mareldsskimmer dansa på gungfly och moss Med en dyster suck de plötsligt förtvina För var kväll de tänder sina sorgfyllda bloss Varje natt för evigt bida De sin tid i väntan lång I fjärran man kan höra Mylings röst i dyster klangosång Om du vid stockeld vila Följ ej dessa drömska trolldomsbloss De snärja dig och själen din Är evigt fast i deras fång