När Måne begynner sin färd över himlen Dimma och molnstråk skymmer hans sikt Den lövklädda mossmarken dämper din galdsång I nattmörkrets våld vi lämnade äro Då stiga de upp under lavar och moss Ett myller av väsen från trollvärldens sal Runt kala trädstammar smygo de kring Illvilligt viskande gruvliga visor Lås nu din dörr om du håller dig kär Stäng varje fönster, var tyst där du är Ty när timman är slagen och dagen förbi Vi lämnar vår värld åt de andra däri Irrbloss tändes i myrar och kärr De spöklika söker din vilsna själ För fastnad på mossen du kämpande sjunka Och när kvällningen falla du tända ditt bloss Bland stockar och stenar skogenstrollen lura Längs stigarnas singrande barrtäckta band De bergtagna sinnen som trollsalen skådat De aldrig i hemmet sen finna sitt lugn Nej, ingen är trygg i höstmörkrets natt Så stanna i sugans skyddande vrä För när frosten kläder de nakna träden Ja, då begynner trollfolkens natt