Se hur mörkret där ute börjar sluta sig tätt Och luften blir dimmig och kvav Söndrat är allt som förr var ett Då frimannen villigt blev slav Säg, finns något kvar som är äkta och sant Av skärvor som kastats därhän? Tar du hellre ditt ansvar och ödet i hand Mot att skälva på blodiga knän? Jag väljer friheten Framför falska ideal Jag väljer friheten Jag är hellre utan svar Än lever på en lögn för att få tröst Då finns ändå inget kvar Av alla slitna ord är ett dock störst För mig ett enkelt val Jag väljer friheten ♪ För den frihet som betalts med blod För den frihet jag än en stund har kvar ♪ För den frihet som är hem och jord För den frihet, den enda som vi har ♪ För den frihet som vi strävar mot Är något annat än blott tomma ord Ty den förpliktigar, den kallar oss idag Jag väljer friheten Den som kräver, den som tar Jag väljer friheten Fast den skrämmer, ofattbar Den som näst intill förtär mig Med sin låga het och klar Nej, den frihet som blott smyckar ord Är inte godtagbar Jag väljer friheten Framför falska ideal Jag väljer friheten Jag är hellre utan svar Än lever på en lögn för att få tröst Då finns ändå inget kvar Av alla slitna ord är ett dock störst För mig ett enkelt val Jag väljer friheten Jag väljer friheten Jag väljer friheten Jag väljer friheten