Vid en liten fiskehamn Fanns en liten resturang Och vid ett av de små borden Satt ett par i svärmeri Och de älskade varann Och hon krama hårt hans hand Nu de båda funnit lyckan Och två hjärtan stod i brand Till musikens ljuva toner Bjöd han henne upp till dans Och hon skrattde av glädje Just nu inget annat fanns Än en man från stora haven Som nu åter nått sin hamn Och som träffat den han älskar På en liten resturang Vid en liten fiskehamn Fanns en liten vacker strand Där de båda sakta vandrar Tätt intill i svärmeri Och från månens silversken Där den ljumma vinden ven Gav han henne avskedskyssen Och till tårar tog farväl Och när morgonsolen lyste Sakta båten styrde ut Kvar på strand stod den han älskar Och av honom tog förväl Men från hennes vackra ögon Stora tårar trillar ner Nu hon åter ensam vandrar Uti minnet honom ser Vid en liten fiskehamn Fanns en liten resturang Och vid ett av de små borden Satt en ensam flicka kvar Och hon väntade sin man Som nu borde nått sin hamn Men hon väntade förgäves Ty han kom ej mer i land På de mörka tysta vatten Styrde han sin långa färd Till den vän som honom väntar Till en plats vid hemmets härd Men av stora vågors krafter Drogs den lilla båten ner På de mörka tysta vatten Seglar båten aldrig mer På de mörka tysta vatten Seglar båten aldrig mer På de mörka tysta vatten Seglar båten aldrig mer