Katarina är ett hål dit människor får gå Precis när de har lust Men är det något fel För kärlek kan vara mer än sånt vi lärde oss Och på Lundenskolans vind så blixtrade något till Och allting fint försvann Som en bok jag aldrig läst, Som en viskning i en vind, som ett leende långt bort Och även om livet är för jävligt ibland Så kan vi ju lära nånting viktigt av varann Så sakta som jag kan gå så går jag mot din famn Och tänker något nytt Jag sträcker ut den tid som håller oss vid liv, Jag tar det som jag kan Och även om livet är för jävligt ibland Så kan vi ju lära nånting viktigt av varann I Katarina finns ett hål dit ingen nånsin når Där handlingen tar slut Men hon sträcker ut den tid som håller oss vid liv, Hon tar det som hon kan Och även om livet är för jävligt ibland Så kan vi ju lära nånting viktigt av varann Och tankarna där blir som en cancer ibland Men nånstans så tror jag vi kan ro det här i land