Lyft mig Upp över ett döende landskap Åh, du Denna lindring Som bränner allt för hårt När allt svider som färska sår Denna vanskapta värld Tycks för en minut vacker Trots inre stormar Och invand misär Jag sliter dig I stycken Som tidsfördriv För att ha dig här Jag river sönder mig själv Av depressiva direktiv Jag ser undergången Jag blir förblindad, blixtkär Sådan värme När det är isande kallt Sådan kärlek När jag förlorar allt En irritation När jag förlikat mig Det är underbart Der är sant! En hopplös situation Invanda mönster Vardaglig stagnation