Jag är essensen af din sorg
Och lindringen som vilar där uti
Dundret af ditt medvetande,
Det perfekta, det afvlägset briljanta
Jag är djupet af upplefvelsen
Och ytan som inte längre går att nå
Förnimmelsen af det som en
Gång var, och det som åter skall blifva
Jag är ljuset som väcker ditt mörker
Den sömnlösa natten och
Den hänsovna drömmen
Dimman som döljer din stig att vandra
Endast ett är evinnerligt,
Och dess namn är Hädanfärd
Det förgångna, och
Det i fjärran uppenbara
Endast en är nödvändig,
Och jag har alltid gått vid sin sida
Mitt namn är Döden, upphöjd
I evighet äro min förekomst