(Musik & Lyrik: Vintersorg) I gnistors regn binds en krans En cirkel sluten av stjärnors glans Fran fjärranhet, fran dunkel sfär I töckenvirvlarnas atmosfär Nu rider de fran pol till pol Mot rymdens tinnar, mot slocknad sol I molnens huld, blott fjärran än De högtidsmantlade manskensmän Med spänd bage och blänkande dolk Dessa luftgudar färdas över himlens lykta I nattens klang, den oförställda tolk Längs vintergatans bana ses de flykta Eldkvastar fran valnadshäst "Beinga till oss, din hedersgäst" Han som över manen styr Och stormorkesternas uvertyr Likt blodfärgad rubin Ã"r manskensmännens blickar Med lömska solvargsgrin Längs himlakartan de drar De bär pa nattens arv Som smeksamt oss bestickar I ändlöst tidevarv Hör! Världsalltets fanfar Fran Orions bälte de drar sin banestav Och nedstiger mot granskogsbrynen Sen urminnes tid de vevat jordens nav Fran stjärnfirmamentet skänkt hembyggdssynen "Och ridande gladiatorer mot skyn ater lyfte De äro förmörkade solskensandar med det högre syfte"