En rökig, stökig kväll nånstans i Skåne Står en trött ung man och hänger på en pub Han skiter blankt i sol, stjärnor och måne Men vårdar ömt den bleka kindens stubb Han odlar målmedvetet depressionen Denna hobby kan ju te sig lätt bisarr Finessen är att just den blåa tonen Ger bot mot självförvållad blueskatarr Han har gått i exil, trött på dynga och lort För han ställde sin håg till betong och neon Fastän räknat i mil är hans uppehållsort Dit han reste med tåg inte långt hemifrån Vår hjälte tillhör nu Svarta brigaden På behagligt håll från vete, korn och råg Men skrapar man på läderjacksfasaden Så framträder en liten gåsapåg Han har gått i exil, trött på dynga och lort För han ställde sin håg till betong och neon Fastän räknat i mil är hans uppehållsort Dit han reste med tåg inte långt hemifrån