Han bad mig fylla på sitt glas med vatten Och ordna så det var ordentligt kallt Jag räknade igenom tabletterna till natten Och såg till att det var låst överallt Jag hjälpte honom upp en bit i sängen Och satte mig intill på en stol Sen tittade vi tillsammans på störtloppet i Wengen På nattygsbordet stod en ask Viol Han grep mig plötsligt hårt i armen Och drog mig närmare intill Han pekade med handen längs med fönsterkarmen Jag tittade rakt in i hans pupill Yngve, vad vill du berätta Nåt för längesen eller från igår Varför är det så svårt att finna ord som är rätta När du pratar är det så lite man förstår Yngve, jag ser att du börjar undra Vem du pratar med, jag ska gå om en stund Det är inte alls så konstigt, du närmar dig som hundra Yngve, försök att få en blund