Lågorna blänker tunt och dimmorna döljer Ensam till dömda myr, gläntan den spår Vindarna dansar här för rusiga tankar Glöden som tynar med minnena Runorna många mot åldrig tid ♪ Skyarna bringar köld och grenarna rispar Ivrig hans gömda syn, smärtan går skir Kölden som väckas här med sårade väsen Glöden som tynar med minnena Runorna många mot åldrig tid ♪ Käresta sköljes bort och viljorna famlar Ödslig till dimma går, längtan hon flyr Skogarna sviker mön för eviga lustar Glöden som tynar med minnena Runorna många mot åldrig tid Glöden som tynar med minnena Runorna många mot åldrig tid