Jag har hört om en stad ovan molnen
Ovan jordiska dimhöljda länder.
Jag har hört om dess solljusa stränder,
Och en gång tänk en gång är jag där.
Halleluja! Jag högt måste sjunga.
Halleluja! Jag går till den staden.
Om än stegen blir trötta och tunga,
Bär det uppåt och hemåt ändå.
Jag har hört om ett land utan tårar,
Utan sorg, utan nöd, utan strider,
Och där ingen av sjukdom mer lider,
Och en gång, tänk en gång är jag där!
Halleluja! Där fröjdas vi alla!
Halleluja! Vart tvivel försvunnit!
Aldrig mer skall jag stappla och falla,
Jag är framme, ja, hemma hos Gud.
Jag har hört om den snövita dräkten,
Och om glansen av gyllene kronor.
Jag har hört om den himmelska släkten,
Och en gång, tänk en gång är jag där.
Halleluja! Jag fröjdas i anden.
Jag kan höra den himmelska sången.
Och det sliter i jordiska banden,
Ty jag vet, jag skall snart vara där.