Vindar dansar kring mina fötter Lyfter små slöjor av kristall Mina tunga andetag väser Ur min kalla strupe... Stjärnor, som spridda för en vind Fyller natthimlens mörka hav Fäller sina silverne tårar över dunkla skuggors mark... Ugglans ensamma rop Ekar ut i skogens salar Faller lätt som snö Dör ut i vemodig klagan... Stjärnor, som spridda för en vind Fyller natthimlens mörka hav Fäller sina silverne tårar över dunkla skuggors mark Horn ljuder i fjärran Till hovslagens dån Allfaderns mäktiga här Tronar över himlen... Min stämma bryter natten Och vintervärldens tystnad Jag ropar de äldstes namn Hör och lyss till mitt kall